Nästa station Mora, Mora nästa.
Det gick inte prickfritt denna dag heller men ambulanspersonalen kom tillsist och min resa mot Sverige kunde äntligen börja. Jag fraktades ut till Gardemoen i en ambulans. Istället för att gå igenom säkerhetskontroller osv. körde vi in genom ett garage där de kollade igenom ambulansen. Sen bar det av ut på flygfältet där det stod ett litet ambulansflyg och väntade på mig. Jag lastades över och en dryg timmes flygning väntade...
Jag minns hur det tryckte på och gjorde ont uppe i luften men då borrade jag bara huvudet in i Espens tröja och började genast andas lugnare. En sköterska satt hela tiden vid min sida och pratade med mig då och då. Om jag inte tar helt fel var det två piloter som körde mig (med reservation för att jag kan ha sett dubbelt).
Väl i mora stod en ambulans och mamma, pappa och Matilda och väntade på mig. Jag fraktades till Mora lasarett där jag skulle få tillbringa några dagar. Framme var jag runt åtta på kvällen. Resan hade tagit ca. 3 timmar totalt.
Jag fick många fina besök av släkt, vänner och tränare.
Tillsammans med en sjukgymnast och en arbetsterapeut försökte vi hitta hjälpmedel som skulle göra att jag kunde förflytta mig. Det slutade med ett gåbord vid namn Staffan som är specialordnat för reumatiker och en rullstol. Jag fick även en ny skena till handen som var lite smidigare och kunde användas under dagtid.
Här är mitt fina gåbord som jag hoppade/släpade mig runt på.
Jag och pappa är ute och tar en nypa luft med min röda, fina rullstol.
