Vandringen Tillbaka

Efter en natt där jag var vaken och sov i perioder hade jag ingen uppfattning av tid och rum när mamma, pappa och morfar kom in för att säga godmorgon.

Tomt! Huvudet kändes tomt. Kroppen kändes tom och helt utmattad. Kroppen hade redan ställt in sig på att läka sina sår. Huvudet hade redan ställt in sig på vad som krävs för att komma tillbaka men för tillfället kändes det mest bara tomt. Tomt, tomt, tomt! Tankarna som snurrade är allt mellan himmel och jord. Jag kände att jag hade ont, riktigt ont och jag visste att min kropp inte var hel. Men jag visste nog egentligen inte hur trasig den var. Att jag skulle behöva kämpa för att kunna leva ett normalt liv fanns inte på världskartan. Jag hade fått det förklarat för mig om och om igen men det var som om det inte gick in. Allt bara svävade i moln över mig. Moln som har landat med tiden men fortfarande finns kvar över mig. Moln som väger bly brukar trilla ner helt oförberett och de orsakar stora klumpar i halsen som växer och ögonen blir alldeles våta.

Men varför satt mamma vid sängkanten bredvid mig med tårar som rann längs kinderna? Jag mådde ju bra och i höst kommer jag ju stå i backen igen. Jag hade inte fattat eller snarare inte insett min situation än. Hela dagen är mest en dimma. Jag vet att jag låg och väntade på att få rullas in i operationssalen, få bort understället och fartdressen som hängde i sönderklippta trasor och få skruvas ihop så att jag blev hel igen.

På eftermiddagen fick jag besök av Espen som hade genomfört båda tävlingsdagarna. Det var min plan också, men det blir uppenbarligen inte alltid som man tänkt sig. Jag kommer inte ihåg så mycket om hans vistelse mer än att jag kände mig lite piggare men framförallt gladare. Tänk att så lite kan göra så mycket. Han stannade tills det var dags för operation och efter en lång dags väntan var det äntligen dags. Klockan var runt sju och jag rullades in i operationssalen där jag sövdes ner. De skulle spika ihop mitt ben och skruva ihop min arm under samma operation. Det beräknades ta fyra timmar men det visade sig att det skulle ta dubbelt så lång tid...